Tillbaka

Kontur höjer profilen

En tidskrift som varken lagts ned eller utkommit kan inte återuppstå. Men kulturtidskriften Kontur har ett nytt gäng aktivister som ska säkra utgivningen.

Kontur grundades som en litteraturtidskrift år 1992 av Söderströms förlag men det tog inte länge förrän förlaget övergav tidskriften. Från 1994 till 2015 utkom Kontur som en bilaga i Ny Tid. Sedan 2018 har Hanna Ylöstalo varit en av flera drivande krafter. De två senaste åren har det varit paus i utgivningen men nu jobbar ett nytt gäng tidskriftsaktivister på att hålla Kontur igång.

Tidskrift.fi träffade två av dem på köpcentret Redi i Östra Helsingfors.

Cecilia Boström och Iréne Lindberg hör till den senaste generationens medarbetare. De är en del av ett större kollektiv som inkluderar Anna Stadius, Aurora Ahlroos-Lilius, Serafina Paile och Emelie Jönsson.

Det hela började från en diskussion mellan Cecilia Boström och Anna Stadius om att samla en grupp som ville skriva. Sen blandades flera in. Det var vänner och vänners vänner och gruppen kallade sig för Skrivkollektivet.

I samma veva fråga Hanna Ylöstalo om gruppen ville ta över Kontur. Det ville den. Den nya redaktionens första nummer utkommer senare i år.

Gruppen har också skrivit ett manifest som fungerar som riktlinje för det redaktionella arbetet.

Iréne Lindberg är grafiker och Konturs AD. Hon ser på Konturs visuella linje som experimentell.  Hon vill jobba med det visuella tänket och är inte främmande för en typografi som utmanar och ifrågasätter konventionell form och läsbarhet.

Gällande behållet gäller i stort sett det samma. Gruppen sätter inga ramar eller regler för innehållet.

Cecilia Boström (till vänster) och Iréne Lindberg är två av de sex person som tillsammans leder Kontur.

- Vi vill förstås skriva essäer, poesi, åsiktstexter, men också om om skönlitteratur och politik. Bland annat. Vi tänker oss ett nummer nu på sommaren-hösten och ett kanske på vintern, säger Cecilia Boström.

Iréne Lindberg fyller i: 

– Det är viktigt att hålla det mångsidigt. Varje nummer ska ha ett tema, men vi vill gärna skriva brett även inom temat. Men Kontur ska aldrig se likadan ut, den ska vara en shapeshifter, säger Iréne Lindberg.

– För oss är det viktigt att hitta det egna uttrycket, säger Cecilia Boström. Kontur ska vara en tidskrift där man får pröva på att skriva och hitta sin egen uttrycksform.

– Precis som Astra kommer Kontur också att en feministisk linje, säger Cecilia Boström.

 

Det första numret för den nya redaktionen kommer att handla om minne. Mer än så avslöjas inte. Men klart är att man förutom innehållet även kommer att jobba med en form som utmanar och ifrågasätter konventionella uppfattningar.

– När när man skriver ner en text på en dator så försvinner en del av den person som skrivit texten, just på grund av att man använder dator som verktyg. Jag skulle gärna göra en tidskrift som är mer organisk. Vad skulle till exempel hända om all text var handskriven, undrar Iréne Lindberg?

Kontur ska i likhet med många andra tidskrifter som drivs unga personer vara icke-hierarkisk.

– Alla ska vara med på allt vi gör. Att vi är vänner fungerar som ett stöd för oss alla. Ribban är låg för att be om ursäkt om man klantat sig och alla ska få vara med och besluta. Vi uppmuntrar till att våga skriva om det man själv vill. Vi vill vara modiga i innehållet, väcka tankar och bidra till debatt. Att vi är vänner hjälper oss att vara mera fria i det egna skapandet, säger Cecilia Boström.

Frågan om var och hur man kan få tag på Kontur är ännu inte helt klar. En plats är Amos Rex, men fler distributionspunkter är något som kollektivet ska jobba på. Det som ändå är klart är att Kontur inte kommer att erbjudas via prenumeration. Någon webbsajt finns inte ännu. I stället kan man följa Kontur på Instagram (@tidskriftenkontur) där det också dyker upp info om hur man kan få tag på tidskriften och där man kan skicka meddelande till redaktionen. 

Kim Malmberg

Konsten att inte skriva barn på näsan

Utan krusiduller men med yttersta finess. Så görs Norsk Barneblad, Nordens äldsta tidskrift för barn. Den ges ut på minoritetsspråk och har utkommit oavbrutet sedan 1887. Tidskriften har genomgått många metamorfoser men ursprungstanken är lika aktuell än idag.
05.06.2026 kl. 14:33

Tidskriftsdagen i Oslo bjöd på bred debatt

Tidskriften som en del av beredskapen. Tidskriften som kraft i kampen mot desinformation. Tidskriften som motkraft mot fördumning. 
26.05.2026 kl. 09:57

Fortsatt finansiering för tidskriftsombudet

Amos Andersons Fond och Svenska kulturfonden har beviljat Förbundsarenan fortsatt finansiering för tidskriftsombudets verksamhet två år framåt.
15.05.2026 kl. 14:03

Rapport om kulturtidskrifter påvisar uppenbart stödbehov

En ständig kamp med lönsamheten kännetecknar de finlandssvenska kulturtidskrifterna genom tiderna. Det här kommer fram i en färsk undersökning.
11.05.2026 kl. 10:04

Posten gör småstäder till glesbygd

När posten nu gått in för tre priskategorier för distributionen av tidskrifter så sker det med en helt egen logik. Flera städer och tätorter ses nu som glesbygd, vilket kommer att överraska många utgivare.
23.04.2026 kl. 10:53

Juryn som ska välja årets tidskrift är redo

Nomineringen av årets tidskrift 2026 är inledd. Från och med 7 april kan vem som helst nominera vilken finlandssvensk tidskrift som helst till priset.
31.03.2026 kl. 13:17

Digitalisering ger 3000 titlar på svenska

Ett gigantiskt digitaliseringsprojekt av tidskrifter har inletts. Nationalbiblioteket kommer under de närmaste fem åren att digitalisera alla finlandssvenska tidskrifter från 1945 hela vägen fram till 2024.
31.03.2026 kl. 11:51

Postens prissättning är odemokratisk

Postens ovana att regelbundet höja distributionspriserna har tagit en ny kreativ vändning. Nu inför man olika prisklasser för storstäder, tätorter och glesbygd. Det här försätter landets invånare i en ojämlik situation.
13.03.2026 kl. 16:55