Tillbaka

Mia Henriksson tar över på tidskriften Skärgård

När Mia Henriksson tar över ansvaret för att fylla tidskriften Skärgård så vet hon ganska bra vad hon går in för. Mia har medarbetat i Skärgård sedan 2019. Nu ska hon ägna 30 procent av arbetstiden med Skärgård. Det blir inga större ändringar, säger hon.

Text & foto: Kim Malmberg

– Skärgård är ju bevisligen en bra tidskrift, så jag tycker inte att jag radikalt behöver ändra något.

Mia Henriksson är hemma från Nagu så hon har skärgårdscred också bland öborna. Samtidigt är hon snabb med att konstatera att skärgårdsbor är väldigt olika och att alla inte vare sig kan lägga nät, rensa fisk eller jobba praktiskt. De tiderna är förbi. Dagens skärgårdsbor är som som alla andra, de bara råkar bo på öar.

Henriksson jobbade tidigare som nyhetsjournalist bland annat på svenska Yle och Åbo Underrättelser.

– När det gäller min vision av tidskriften Skärgård så är jag ju lika förtjust i långa artiklar som många andra, men jag vill också satsa på variation. Det ska kunna finnas texter av olika längder, både för rytmens och innehållets skull.

– Vi ska också hålla tummen på pulsen. Om skärgårdslagen revideras så ska vi skriva om den, nämner hon som exempel.

Skärgård ska kunna skriva om historia, men samtidigt också vara väldigt aktuell. 

Henriksson talar också om att göra mer uppföljning på tidigare artiklar. Nu testar man leveranser i skärgården med hjälp av drönare. 

– Vi borde bli bättre på att  följa upp hur det gick.

Vill hitta nya läsare

En tidskrift med liten relativt upplaga har både möjligheter och utmaningar. Upplagan har utrymme att växa men hur det ska lyckas är en annan historia. Pengarna är begränsade. Men synligheten är samtidigt A och O med tanke på framtiden.

– Jag skulle vilja att Skärgård skulle bli mera synlig längs hela kustområdet, även på Åland, säger Mia Henriksson.

Ett stort problem med synligheten är att det är väldigt dyrt att skicka runt en massa tidskrifter utan att veta om de blir sålda. Ibland uppstår bara kostnader och inga intäkter. Samtidigt lider Skärgård av samma problem som många andra tidskrifter. Prenumeranterna är ålderstigna och det gäller att hitta nya läsare.

– Jag hoppas att det vi gör är tillräckligt intressant för också yngre läsare, säger Mia Henriksson som tror att läsare i alla åldrar vill ha en fysisk tidskrift. Men samtidigt säger hon att postens distributionspriser gör det svårt.

– Det är inte bara vi själva som kan påverka det här. Nu ska posten börslistas, det verkar inte göra det lättare med distributionen.

På tal om posten. Det kommande numret av tidskriften Skärgård ska handla om post och telefoni. Och som vanligt finns det många infallsvinklar på det här temat. Det är så Skärgård jobbar. Temat är brett och beskrivs från alla möjliga håll.

Henriksson säger att redaktionen har väldigt stor nytta av redaktionsrådet när det gäller att hitta teman. Det månghövdade redaktionsrådet representerar en rad olika områden och har stor geografisk spridning. Så deras input på innehållet är betydande.

Gällande Skärgårds ekonomi säger Henriksson att den kunde vara bättre. 

– Vi har inte jobbat med crowdfunding. Kanske vår version av crowdfunding är att folk bidrar med innehållet. Det är guld värt.

Att sälja annonsutrymme är ju inte roligt om man ska göra det själv, men vi kunde gärna ha mer annonser i tidskriften, säger Henriksson.

Mest tror hon ändå på att satsa mer på prenumerationskampanjer och hitta fler läsare som står för pålitliga och regelbundna inkomster.

I nuläget har Skärgård kring 900 prenumeranter. De kunde vara betydligt fler tycker Henriksson så här finns det en del att göra.

– Vi försöker alltid berätta vilken bra present den här tidskriften är. För mindre än en femtiolapp så kan man få en väldigt fin julklapp.

Här återkommer Henriksson till sin egen vision om tidskriften Skärgård.

Vi fyller 50 år om två år. Det är då vi ska skina.

Kim Malmberg

Konsten att inte skriva barn på näsan

Utan krusiduller men med yttersta finess. Så görs Norsk Barneblad, Nordens äldsta tidskrift för barn. Den ges ut på minoritetsspråk och har utkommit oavbrutet sedan 1887. Tidskriften har genomgått många metamorfoser men ursprungstanken är lika aktuell än idag.
05.06.2026 kl. 14:33

Tidskriftsdagen i Oslo bjöd på bred debatt

Tidskriften som en del av beredskapen. Tidskriften som kraft i kampen mot desinformation. Tidskriften som motkraft mot fördumning. 
26.05.2026 kl. 09:57

Fortsatt finansiering för tidskriftsombudet

Amos Andersons Fond och Svenska kulturfonden har beviljat Förbundsarenan fortsatt finansiering för tidskriftsombudets verksamhet två år framåt.
15.05.2026 kl. 14:03

Kontur höjer profilen

En tidskrift som varken lagts ned eller utkommit kan inte återuppstå. Men kulturtidskriften Kontur har ett nytt gäng aktivister som ska säkra utgivningen.
11.05.2026 kl. 11:27

Rapport om kulturtidskrifter påvisar uppenbart stödbehov

En ständig kamp med lönsamheten kännetecknar de finlandssvenska kulturtidskrifterna genom tiderna. Det här kommer fram i en färsk undersökning.
11.05.2026 kl. 10:04

Posten gör småstäder till glesbygd

När posten nu gått in för tre priskategorier för distributionen av tidskrifter så sker det med en helt egen logik. Flera städer och tätorter ses nu som glesbygd, vilket kommer att överraska många utgivare.
23.04.2026 kl. 10:53

Juryn som ska välja årets tidskrift är redo

Nomineringen av årets tidskrift 2026 är inledd. Från och med 7 april kan vem som helst nominera vilken finlandssvensk tidskrift som helst till priset.
31.03.2026 kl. 13:17

Digitalisering ger 3000 titlar på svenska

Ett gigantiskt digitaliseringsprojekt av tidskrifter har inletts. Nationalbiblioteket kommer under de närmaste fem åren att digitalisera alla finlandssvenska tidskrifter från 1945 hela vägen fram till 2024.
31.03.2026 kl. 11:51

Postens prissättning är odemokratisk

Postens ovana att regelbundet höja distributionspriserna har tagit en ny kreativ vändning. Nu inför man olika prisklasser för storstäder, tätorter och glesbygd. Det här försätter landets invånare i en ojämlik situation.
13.03.2026 kl. 16:55