Tillbaka
Ole Zachrison från Sveriges Radio berättar om vad AI är bra för inom journalistiken.

AI hjälper journalister på Sveriges Radio – inom tydliga ramar

Utvecklingen av AI går framåt i allt ökande takt. Inom journalistiken och innehållsproduktion finns många användningsområden för AI men samtidigt ökar också betydelsen för tydliga gränser för vad man tillåter att AI gör och vad en människa ska ansvara för. Journalistik ska utövas av människor men AI kan vara en viktig och värdefull hjälpreda.

Text & foto: Kim Malmberg

På Mediespråk i Vasa i januari deltog Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio. Zachrison ansvarar för Sveriges Radios riktlinjer för AI och hur de ska implementera men också begränsa AI när de skapar innehåll. 

Zachrison är noga med att påpeka att AI-genererat innehåll och journalistik är inte samma sak. Journalistik är Sveriges Radios kärnområde, AI kan stöda det men får inte leva sitt eget liv och får absolut inte står för journalistiskt innehåll. Däremot ser man nytta i att använda AI för att generera faktarutor, resuméer av längre texter och till exempel generera bildtexter för bilder.

Zachrison lyfter Svenska Yles experiment med att låta en AI-genererad röst läsa upp sjörapporten. Yle fick mera kritik för själva valet att experimentera med rösten än för den kvalitet som den AI-genererade rösten stod för. Rösten fick ändå också bra respons för att den varken hostade, stakade sig eller lämnade bort innehåll.

På Sveriges Radio har man hittills resonerat som så att journalistiskt innehåll inte ska läsas upp av andra än människor. Men att Sveriges Radio lyfter upp Svenska Yles pilotprojekt säger något om nyfikenheten på vad man kan använda AI till.

Numera man AI även användas för att generera till exempel poddsändningar på andra språk. AI kan klona en riktig människas röst och få samma person att tala på ett annat språk – som personen inte ens behärskar. Som exempel lyfter han fram Lex Freemans poddserie på Spotify som man nu kan lyssna till på spanska med hans egen röst med amerikansk brytning som utgångspunkt för den AI-genererade rösten.

AI kan även erbjuda stöd för multifunktionell publicering. Det här betyder i klartext att till exempel tidskriften Time går att läsa i olika längder, det går att lyssna på den eller tala till den eller chatta med den. Det går också att välja vilket språk man vill konsumera innehållet på. Man kan ställa innehållet frågor, till och med följdfrågor, men blide de för känsliga så låt ett filter till och sätter stopp.

En annan trend är att AI börjar likna nyhetssajter i allt högre grad. De AI-baserade plattformarna utvecklas till något som liknar nyhetsprodukter och de förändrar hur nyheter konsumeras och sprids. Till exempel AI-verktyget Perplexity serverar redan nyheter i sitt flöde på adressen perplexity.ai/discover. Än så länge kan man inte själv påverka vad som syns i flöde och nyheter från Finland kan man glömma men det här är bara början på vad AI kan göra som förmedlare av nyheter.

I Sverige finns förstås redan exempel på tidningar som lanserat nyhetssändningar med hjälp av AI. Och här ser man exempel på hur AI kan bidra till ökad tillgänglighet. När man på Sveriges Radio oroades över att synskadade inte skulle gilla felen i deras AI-genererade innehåll var svaret från de synskadade att man redan i tiotals år fått vänja sig vid konstigheter i innehållet och att det var bättre med innehåll med brister än inget innehåll alls.

På tal om tillgänglighet så jobbar man på Sveriges Radio just nu med att träna AI i att kunna förstå och översätta till och från samiska språk, vilket om det lyckas skulle göra både samiskt innehåll tillgängligt på andra språk men också erbjuda samiskt innehåll i mycket större utsträckning än förr.

Språkvårdarna på Sveriges Radio jobbar också med att analysera kvaliteten i AI-genererad text och man jobbar också på en chatbot för språkvård värt man kunde ställa frågor om språkriktighet.

Samtidigt är SR måna om att dra tydliga gränser. AI-stöd för till exempel textbehandling, research eller analys av fakta är viktiga för att kunna utveckla journalistiken. Men samtidigt har man en restriktiv syn på innehåll som är helt eller delvis genererat med hjälp av AI.

– Vi journalister måste alltid vara säkra på vi uppfyller våra regler kring opartiskhet, saklighet och oberoende, säger Olle Zachrison.

Syntetiska röster är därför inte aktuella på Sveriges Radio, lika litet som att det journalistiska innehållet skulle styras av AI, slår han fast.

Kim Malmberg

Norsk Barneblad är sannolikt äldst i världen

Nordens äldsta tidskrift för barn ges ut på ett minoritetsspråk. Norsk Barneblad har utkommit oavbrutet sedan 1887. Tidskriften har genomgått många olika faser men den ursprungliga tanken kvarstår och är lika aktuell idag som den var då.
19.11.2024 kl. 13:26

Förbundsarenan premierar tre tidskrifter

När Förbundsarenan på våren utlyste det nya priset Årets tidskrift så var förhoppningen att priset skulle intressera både dem det berör och öppna tidskrifternas värld för allmänheten. Med detta pris vill vi uppmärksamma den finlandssvenska tidskriftssektorn som uppvisar en påfallande bredd i form av både volym och innehåll. 
24.10.2024 kl. 16:30

Ny Tid är årets tidskrift

Ny Tid är årets tidskrift 2024. Detta klarnade när juryn träffades för sitt sista möte i mitten av oktober. De tre jurymedlemmarna Maja-Stina Andersson, Johan Kvarnström och Jenny Lucander hade oberoende av varandra kommit fram till samma vinnarkandidat, vilket visar vilken tyngd Ny Tid har bland de finlandssvensk tidskrifterna.
24.10.2024 kl. 16:30

Fjorton tidskrifter med i samarbete med Hbl

På initiativ av Förbundsarenan och tidskriftsombudet har nu fjorton finlandssvenska tidskrifter och Hufvudstadsbladet slutit ett samarbete som gör det möjligt att läsa tidskrifterna i Hbl:s digitala utbud.
14.10.2024 kl. 16:11

Juryn som ska välja årets tidskrift har roligt och sliter sig i håret

Juryn som ska välja årets tidskrift har nu träffats två gånger och diskuterat flitigt. Det står väldigt klart att jurymedlemmarna är imponerade över mångfalden bland tidskrifterna och att det blir en svår uppgift att välja ut en enda tidskrift som ska belönas för sitt arbete.
10.09.2024 kl. 11:10

Ikaros firar jubileum med ny chefredaktör

Tidskriften Ikaros har en ny chefredaktör. Sedan hösten heter hon Ylva Gustafsson men för tidskriftens läsare är hon inget nytt namn. Gustafsson har varit med i cirka tio år i olika roller så tidskriften är bekant och någon större förändring gällande tidskriftens linje eller innehåll är inte att vänta. 
10.09.2024 kl. 10:14

Problem med tidskriften? Vi kan hjälpa

Ett år har redan förflutit sedan jag började som tidskriftsombud. Under året har jag på flera olika sätt jobbat för tidskrifterna i Svenskfinland och kommer förstås att fortsätta göra det även i framtiden.
25.06.2024 kl. 15:20

Förbundsarenan belönar årets tidskrift

Förbundsarenan lanserar priset Årets tidskrift: Priset kommer att delas ut årligen till en tidskrift som sticker ut.
19.06.2024 kl. 09:12