Tillbaka

Punkttidskrifterna har proportionellt sett flest läsare i Svenskfinland

Svenskfinland har många tidskrifter. Men hur många känner till att det ges ut tre tidskrifter i punktskrift. Och att Svenskfinlands enda skvallertidning är en av dem. 

Text: Kim Malmberg

Oss emellan är punkttidskiften för nybörjare i punktskrift. Den innehåller korta, små artiklar och citat. Profilen är att den ska vara lättillgänglig. Oss emellan utkommer med fyra nummer per år.

Nybörjare är ofta såna som förlorat synen senare i livet och nu behöver öva upp sina kunskaper i punktskrift. Därför är det viktigt att det finns en tidskrift som kan stöda inlärningen. Annars finns risken att den som inte längre kan se tillräckligt bra ger upp försöken på att läsa och skriva punktskrift.

Punktchat är tidskriften för vana punktskriftsläsare men den är också Svenskfinland skvallerblaska nummer ett. Den har ett lättsamt innehåll och ska vara en tidskrift för alla, en sån som vem som helst av oss kan köpa. Den kan handla om kungligheter, kändisar, välmående, mode, recept. 

– Senast skrev vi om vi Bridget Jones nya film och om Donald Trump som skäller ner prins Harry och Megan, säger punktskriftsansvariga Tessa Bamberg vid Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS). 

Punktchat skriver också till exempel om trender för klädsel inför våren och sommaren.

Utgivaren FSS har också ett samarbete med Marthaförbundet som skickar boktips och recept som kan ingå i deras tidskrifter. 

– Förr gav vi ut fyra tidskrifter på punktskrift i Svenskfinland. Men efter att punkttidskriften Intermezzo lades ner fiskar vi efter möjligheter till samarbete med andra. Vi skulle vilja ha rättigheter att använda artiklar från andra aktörer, säger Susanna Antell, taltidningsredaktör vid FSS.

Synvinkel är den tredje tidskriften som FSS utger. Den utkommer både i punktskrift, stortil, som taltidning och på nätet.

Synskadade läsares behov är precis som alla andras. Man vill gärna läsa om saker som intresserar. Så behovet av redaktionellt innehåll som får återanvändas eller skrivas om är stort. Det är viktigt inte bara för att synskadade läsare ska kunna få samma information som andra utan för att det hjälper synskadade att fortsätta läsa och skriva punktskrift. Annars finns risken att de inte orka upprätthålla kunskaperna. Speciellt personer som förlorar synen senare i livet behöver träna och då är det väldigt viktigt ta det finns något intressant att läsa. Skvaller är viktigt, men för mycket mer än bara skvallrets skull. 

Senast skrev vi om vi Bridget Jones nya film och om Donald Trump som skäller ner prins Harry och Megan. 

FSS ger också ut en punktskriftsutgåva av kulturtidskriften Horisont. Där är kravet på språkkunskaper ganska stort, man bör kunna läsa flytande och ta till sig text i olika former. 

– Den är ganska avancerad. Där förekommer också experimentell prosa så det kräver nog något av läsaren. Det har varit ett intressant experiment men det har utfallit bra, säger Tessa Bamberg.

Det finns över 90 tidskrifter på svenska i Finland. På punktskrift finns det tre, vilket är ett förbluffande stort antal sett till antalet synskadade i Finland. Samtidigt är det tydligt att punktskrtiftsläsare inte alls har samma tillgång till information som de andra. Tessa Bamberg beklagar att inte fler tidskrifter är tillgängliga på punktskrift.

Bland tidskrifter som Bamberg skulle vilja kunna läsa nämner hon Språkbruk. 

- Kuriren är en annan kandidat. Den är skriven på ett lätt sätt, och jag tror att den skulle kunna locka såna läsare som inte annars läser, säger hon.

Även om det finns många typer av tekniska hjälpmedel för synskadade så betyder det inte det samma som att alla har tillgång till dem.

– Jag har en punktskriftsdisplay som man kopplar till datorn. Men den kan jag läsa texter på datorn och internet. Men det har inte alla så många blir utan material som bara finns online, säger Tessa Bamberg.

Kim Malmberg

Språkliga hjälpmedel – en kort översikt

Förbundsarenans nätverksträffar för tidskrifter handlar om varierande frågor som är avsedda att leverera nyttigt innehåll och tips och tricks som kan vara till nytta i arbetet. Nätverksträffen om språkliga hjälpmedel gav en bred inblick i vilka nätbaserade verktyg och resurser som finns och hur de kan användas. Språkvårdaren Leni Sundman från Svensk presstjänst har sammanställt listan nedan.
31.05.2024 kl. 11:18

Så här gör man en punktskriftstidskrift

Tidskrift.fi följde med när punktskriftsansvariga Tessa Bamberg och taltidningsredaktören Susanna Antell på Finlands Svenska Synskadade berättade hur man gör en tidskrift på punktskrift. 
19.04.2024 kl. 09:39

Ständig balansgång för tvålandstidskriften Horisont

Tidskriften Horisont hör till de tidskrifter som i år sökt men inte beviljats stöd från Centret för konstfrämjande Taike. Tidskrift.fi har pratat med den ena ansvariga redaktören och utgivarföreningens verksamhetsledare om vad det här betyder för utgivningen av Horisont. 
17.04.2024 kl. 14:33

Tidskrifterna är viktiga och populära bland finlandssvenskarna 

Finlandssvenska tidskrifter har en speciell plats i hjärtat hos många. De är inte bara en källa till information och underhållning, utan också en viktig del av identiteten för dem som talar svenska i Finland. 
12.04.2024 kl. 13:56

God kommunikation är allt för Resonans nya redaktör

Tidskriften Resonans har ny redaktör. Victoria Palmgren tillträdde i januari och håller nu på att jobba in sig på Finlands svenska sång- och musikförbund.
22.03.2024 kl. 14:09

Se upp med momsen om du överväger digitalt nummer

Hör din tidskrift till dem som planerar att kanske ersätta en fysisk utgåva med en digital? Då kan det finnas skäl att tänka efter.
21.03.2024 kl. 12:03

Bibban i nya händer

20-årsjubilerande bibliotekstidskriften Bibban har ny chefredaktör. Monica Sandström tog över vid årsskiftet och planerar nu sitt andra nummer. Bibban är medlemstidning för Finlands svenska biblioteksförening.
19.03.2024 kl. 10:44

Ny chefredaktör på Scoutposten

Scoutposten har fått ny chefredaktör. Niklas Jylhävuori heter han som efterträder Jannica Savander.
15.03.2024 kl. 10:11