Tillbaka

Postens kreativa prissättning är odemokratisk

Postens ovana att regelbundet höja distributionspriserna har tagit en ny kreativ vändning. Nu inför man olika prisklasser för storstäder, tätorter och glesbygd. Det här försätter landets invånare i en ojämlik situation.

I samband med en generell tioprocentsökning för tidningsutdelning från och med 1 april 2026 är den nya kryddan tre prisklasser där A är lika med städer och billigast, B står för tätorter och kostar mera medan C betyder glesbygd som givetvis kostar mest.

Det här är förstås marknadslogikens grundlagar omsatta i praktiken. Men det betyder att till exempel landsortspressen drabbas hårdare än de tidningar som har sina läsare i storstäder eller tätorter. Tidskrifter med många läsare i till exempel hela Åboland minus Pargas och Åbo samt stora delar av österbottniska glesbygden kommer att få mycket högre priser. Det samma kan väl sägas om skärgårdsbefolkningen i Nyland.

I en artikel i Suomen Lehdistö svarar postens försäljningschef Kimmo Kauranen på frågor om prissättningen. 

Kauranen säger att prissättningen på C-områdena motsvara de egentliga kostnaderna. Det här blottar det stora och ohållbara problematiken vi har med landets postväsen. Det är å ena sidan avsett för att förse landets invånare med post och information, i enlighet med lagen. Men å andra sidan är det ett privatiserat affärsbolag som vill börslista sig. Den här matematiska räkneövningen går inte ihop.

Suomen Lehdistö har talat med organisationstidningar vars kostnader för distribution inom C-området kan öka med inte tio, utan 90 procent. Då ökar kostnaderna per nummer med 10 000 euro. Det säger sig självt att sådana ökningar är helt ohållbara.

För tidskrifter med många läsare inom C-området kan ökningarna i distributionspriserna leda i värsta fall till fördubblade priser. Det försätter tidskrifternas utgivare i en situation där de måste överväga minskad utgivning. Det försätter de som bor i av posten definierade C-områden i i en position där de inte har samma tillgång till information som de som bor i städer och tätorter.

Tittar vi på vad staten har gjort för att lindra effekterna av postens ständigt stigande distributionspriser så är det inte helt nattsvart.

Dagstidningarna har sedan 2023 kunnat ta del av ett tillfälligt distributionsstöd som landets riksdag beviljat för distribution på områden där en heltäckande eller på kommersiella villkor genomförd utdelning inte är möjlig. I klartext betyder det att staten gått in för att stöda utdelningen av regionaltidningar i glesbygden. Dena förordning är i kraft till slutet av 2027 men det är skäl att betona att detta stöd gäller enbart de dagstidningar som utkommer fem dagar i veckan. Utanför förordningen blev de som utkommer tre dagar i veckan, dvs i praktiken så gott som alla lokaltidningar som haft störst nytta av distributionsstödet. I Svenskfinland kunde vi tänka oss Borgåbladet, Västra Nyland och Syd-Österbotten. 

I samband med att riksdagen godkände förordningen år 2023 förutsatte man också att regeringen bereder en lag om mediestöd som inkluderar även tredagarstidningarna och som garanterar lokaltidningarnas ställning. Om detta rapporterade i alla fall Demokraatti.

Utanför förordningen står också alla landets hundratals tidskrifter – helt oavsett språk. Det är inte svårt att tänka sig vad kraftigt höjda kostnader för distribution inom glesbygden betyder för både de finlandssvenska tidskrifterna och läsarna.

När postens senaste prishöjningar aviserades hade jag hoppats på att politiker från främst SFP skulle ha haft en utåt artikulerad åsikt. När jag förhandlat med ett flertal riksdagsledamöter har inte en enda lyft upp frågan om ett redan befintligt distributionsstöd som en modell som kunde användas även för tidskrifter. Ingen SFP-profil verkar anse det vara mödan värt att uttala sig om det som nu hotar bli ett dråpslag mot informationsspridningen i landets glesbygder – ens när det kommer att påverka det egna spridningsområdet. 

Ser man stödpolitik till tidningar och tidskrifter ur ett längre perspektiv så har finska staten ända sedan 1971 aktiverat olika former av spridningsstöd för både dagstidningar och (vissa) tidskrifter. Att fortsätta på denna väg vore därför varken uppseendeväckande eller nydanande utan en naturlig stödform för ett land som håller informationsspridning som en viktig del av det demokratiska samhället.

Sett till att samma land de två senaste decennierna konsekvent, helt oavsett vilka partier som suttit i regeringen, har nedmonterat stödet till kulturtidskrifter både sett till antalet som får ta del av stödet och sett till den totala stödsumman, så är kompenserande åtgärder helt avgörande.

På Förbundsarenan fortsätter vi arbeta konstruktivt för tidskrifternas bästa och för att utöva påtryckning på landets riksdag och regering att åtminstone införa korrigerande åtgärder i takt med postens skenande prishöjningar. Men nu skulle det behövas en förståelse för politikernas sida för att situation håller på att bli helt ohållbar och att de kan stå samhället dyrt om inte landets riksdag och regering ingriper med stödande åtgärder. Då räcker det inte med att be om att få återkomma i nästa regering.

Kim Malmberg

tidskriftsombud

Kim Malmberg
96052_t.jpg

Mera belyser böcker för barn och unga

Avsaknaden av tidskrifter för barn och unga är en av bristerna i den breda skaran av finlandssvenska tidskrifter, speciellt med tanke på dev högklassiga och produktiva barn- och ungdomslitteraturen.
05.03.2026 kl. 17:28
96032_t.jpg

Kreativ glädje bakom nöjestidningen Jålit

Svenskfinlands enda ungdomstidning heter Jålit. Har du inte hört om den? Då har du inte levt. Eller så är du inte ung. Eller vistats mycket på Åland.
04.03.2026 kl. 12:40
95964_t.jpg

Bättre nyheter för de finlandssvenska kulturtidskrifterna

Konst- och kulturmyndigheten Kuvi har ökat sin utdelning till det finlandssvenska tidskriftsfältet. Även Förbundsarenan får ett större bidrag.
25.02.2026 kl. 20:00
95929_t.jpg

Tidskriften som fortsätter trotsa oddsen

Det här är en berättelse om en tidskrift som getts ut under försvårande omständigheter – men som alltid funnit ett sätt att navigera samtiden.
23.02.2026 kl. 14:57
95865_t.jpg

Få koll på momsen för din tidskrift

Mervärdesskattelagens 56:e paragraf stipulerar villkoren för bland annat om en tidskrift kan beviljas befrielse från mervärdesskatt eller inte. För dig som är utgivare är det viktigt att ha stenkoll.
17.02.2026 kl. 14:04
95846_t.jpg

Kontradiktion är gränsöverskridande, digital och hyperlokal

Kontradiktion är en Svenskfinlands yngsta och mest intressanta tidskrifter. Den är skapad för det digitala landskapet och utger gränsöverskridande digital poesi som ändå samtidigt skapar lokal förankring.
16.02.2026 kl. 14:16
95661_t.jpg

24 tidskrifter i hundraåringsklubben

I dag utges 24 finlandssvenska tidskrifter som är mer än hundra år gamla. Det är världsrekord i Norden och antagligen i hela världen. Ingenstans hittar vi lika många lika gamla tidskrifter i förhållande till folkgruppens storlek.
24.01.2026 kl. 11:12
95646_t.jpg

Stor bredd bland kulturtidskrifterna

Kulturtidskrifterna i Svenskfinland är ungefär 20 till antalet. Det här är förstås en subjektiv definitionsfråga men oavsett hur man räknar så finns det gott om kulturtidskrifter på svenska i Finland.
22.01.2026 kl. 14:22
95643_t.jpg

Poddar kan inte ersätta tidskrifter

År 1663 gav poeten och teologen Johann Rist ut den litterärfilosofiska flersidespamfletten Erbauliche Monaths-Unterredungen (”Uppbyggliga månadsdiskussioner”), enligt arkiven en av världens första tryckta kulturtidskrifter.
22.01.2026 kl. 11:02
95607_t.jpg

Historiska skatter i nationalbibliotekets samlingar

Nationalbibliotekets databas över digitaliserade trycksaker är en guldgruva för tidskriftsnördar. Här finns miljontals sidor med arkiverade trycksaker.
20.01.2026 kl. 10:48
95308_t.jpg

Postens distribution hotar att bli tidskriftens undergång

I mitt jobb som tidskriftsombud brukar jag försöka hålla fokus på framtida möjligheter. Men ända sedan jag började det här jobbet har tidskrifternas ekonomi varit den absolut största frågan. Hur skapa lönsamhet, hur få det ihop så att tidskriften kan fortsätta utkomma.
11.12.2025 kl. 15:57
94980_t.jpg

Tidskrifter, det är dags att höja rösten

Med bokmässan i backspegeln är det dags för reflektion. I år hade tidskrifterna en bättre placering än någonsin på en större yta än förr. Resultaten var på många sätt positiva. Vi hade klart fler besökare än förr, vi delade ut massvis med tidskrifter, utställarna var fler och proffsigare än tidigare år och vi sålde fler tidskrifter än någonsin. Ändå känner jag en viss besk eftersmak.
06.11.2025 kl. 14:31
94649_t.jpg

Mia Henriksson tar över på tidskriften Skärgård

När Mia Henriksson tar över ansvaret för att fylla tidskriften Skärgård så vet hon ganska bra vad hon går in för. Mia har medarbetat i Skärgård sedan 2019. Nu ska hon ägna 30 procent av arbetstiden med Skärgård. Det blir inga större ändringar, säger hon.
07.10.2025 kl. 12:25
94627_t.jpg

Tidskriften Skärgård är Årets tidskrift 2025

Tidskriften Skärgård är Årets tidskrift 2025. Det kunde en enhällig jury slå fast i slutet av september.
06.10.2025 kl. 10:48
93999_t.jpg

Uppsving för Frisk Bris

Frisk Bris hör till de rätt många finlandssvenska tidskrifterna med långa anor. Den har utkommit sedan 1899 vilken gör den till den äldsta båttidningen i Norden.
04.08.2025 kl. 12:18
93063_t.jpg

Nu kan du nominera årets tidskrift 2025

Det är dags för den andra upplagan av årets tidskrift. Nu kan du nominera din favorittidskrift till priset.
04.04.2025 kl. 13:34
92484_t.jpg

14 tidskrifter i samarbete med dagstidningar

På alla hjärtans dag startar ett nytt samarbete mellan tidskrifter och dagstidningar.  Nu kan du gratis läsa 14 tidskrifter i apparna eVbl, eÖT eller eSydin. 
13.02.2025 kl. 15:26
92439_t.jpg

Nedskärningar hotar mångfalden bland tidskrifterna

Jag har funderat på vad Nicolas von Kraemer egentligen vill ha sagt i Hbl 19.1.2025. Han anlägger ett perspektiv på kultursfären och samhället som på något sätt är typiskt för den tid vi lever i. Kultursektorn borde vara självfinansierande och inte anstränga skattekistan. I en direkt passning till mig undrar von Kraemer var dessa alternativa tidskriftsröster står.  
10.02.2025 kl. 12:09
92359_t.jpg

AI hjälper journalister på Sveriges Radio – inom tydliga ramar

Utvecklingen av AI går framåt i allt ökande takt. Inom journalistiken och innehållsproduktion finns många användningsområden för AI men samtidigt ökar också betydelsen för tydliga gränser för vad man tillåter att AI gör och vad en människa ska ansvara för. Journalistik ska utövas av människor men AI kan vara en viktig och värdefull hjälpreda.
03.02.2025 kl. 13:32
91673_t.jpg

Norsk Barneblad är sannolikt äldst i världen

Nordens äldsta tidskrift för barn ges ut på ett minoritetsspråk. Norsk Barneblad har utkommit oavbrutet sedan 1887. Tidskriften har genomgått många olika faser men den ursprungliga tanken kvarstår och är lika aktuell idag som den var då.
19.11.2024 kl. 13:26
91385_t.jpg

Förbundsarenan premierar tre tidskrifter

När Förbundsarenan på våren utlyste det nya priset Årets tidskrift så var förhoppningen att priset skulle intressera både dem det berör och öppna tidskrifternas värld för allmänheten. Med detta pris vill vi uppmärksamma den finlandssvenska tidskriftssektorn som uppvisar en påfallande bredd i form av både volym och innehåll. 
24.10.2024 kl. 16:30
91362_t.jpg

Ny Tid är årets tidskrift

Ny Tid är årets tidskrift 2024. Detta klarnade när juryn träffades för sitt sista möte i mitten av oktober. De tre jurymedlemmarna Maja-Stina Andersson, Johan Kvarnström och Jenny Lucander hade oberoende av varandra kommit fram till samma vinnarkandidat, vilket visar vilken tyngd Ny Tid har bland de finlandssvensk tidskrifterna.
24.10.2024 kl. 16:30
91293_t.jpg

Fjorton tidskrifter med i samarbete med Hbl

På initiativ av Förbundsarenan och tidskriftsombudet har nu fjorton finlandssvenska tidskrifter och Hufvudstadsbladet slutit ett samarbete som gör det möjligt att läsa tidskrifterna i Hbl:s digitala utbud.
14.10.2024 kl. 16:11
90897_t.jpg

Juryn som ska välja årets tidskrift har roligt och sliter sig i håret

Juryn som ska välja årets tidskrift har nu träffats två gånger och diskuterat flitigt. Det står väldigt klart att jurymedlemmarna är imponerade över mångfalden bland tidskrifterna och att det blir en svår uppgift att välja ut en enda tidskrift som ska belönas för sitt arbete.
10.09.2024 kl. 11:10